Äntligen framme

24 oktober 2019

Hej på er därhemma i Värnamo och Sverige. I tisdags klockan tolv rullade vi ut från Värnamo mot Arlanda vid lunchtid.  I kväll torsdag den 24 oktober anlände vi till Jinka efter en innehållsrik och lång resa. Här kommer en liten reseskildring från vår väg fram tills nu.

Alltså, finns det något mer inspirerande än att efter månader av förberedelser äntligen få sätta igång med den man jobbat så hårt för och planerat i hundratals timmar? För mig var i alla fall glädjen enorm då Marcus, Caroline, Linda och jag svängde ut på E4an norrut i tisdags vid lunch.

Nu hade vi med oss gåvor till ungdomarna vi skulle få träffa och vi hade förberett våra samlingar. Nu var det dags att göra verkstad av allting vi gjort fram tills nu. Det enda som kändes lite motigt var förkylningen jag fick i helgen och som sedan blev värre och värre. Feber, ont i halsen och frossa skapar inte bästa feelingen när man skall iväg på ett sånt här äventyr. Mina kompisar alvedon och ipren höll mig dock flytande och jag har försökt att vila mig i form så gott det går.

På Arlanda mötte vi Anne och efter incheckning och de sista telefonsamtalen lyfte vi på tisdagskvällen mot Etiopien. Även om jag är en positiv människa så var det svårt att va alltför på topp då hälsan och lock för öronen gjorde flygtrippen söderut allt annat än behaglig. Men efter att vi hade landat fick jag nässpray och det blev lite mer uthärdligt. I Addis Abeba fick vi äta frukost och vila en stund i det fina morgonvädret innan det var dags att ta inrikesflyget ner till Arba Minch och vidare till Jinka där vi mötte vår chaufför.

Därifrån gick färden ner till Kangaten. Vägarna är fantastiska om man jämför med för några år sedan, men trots det skumpar det ordentligt och den sista timman var det både slirigt och lerigt. Naturen vi omges av är bedårande vacker men det är samtidigt svårt att ta in allt vackert man ser samtidigt som de enorma behov människorna har visar sig överallt. Vi skulle sova i tält i en by utanför Kangaten och bjudas på helgrillad get, men då resan tog mycket längre än planerat på grund av den dåliga vägen hade vår vän John fixat in oss på ett boende vilket vi var tacksamma för. Vi kunde duscha oss i enliters tillbringare innan vi somnade utan större problem.

Klockan sex i morse satt vi återigen i bilen för att åka ut på en välkomstceremoni hos Nyangatomfolket i Johns by inför de kommande dagarna. Vi hade med oss knäckebröd, tubost och massor av vatten för att stå oss fram till lunch. Vägen dit blev innehållsrik då vi körda fast bilen i leran efter de kraftiga regnen och vi gick de sista kilometrarna halkandes i leran. Annes vita sneakers är numera gyttjebrunda och ingen av oss kom undan. I morgon skall alla skorna rengöras ordentligt.

I byn fick vi träffa människor i alla åldrar och besöka deras hem innan vi avslutade besöket med att träffa ledarna i byn och överlämna lite gåvor. Återigen, behoven vi ser att människorna har är enorma. De saknar rent vatten, hälsovård och mycket annat. Vi har det såå bra hemma i Sverige och det är verkligen någonting att vara tacksam för. Efter besöket fick vi sedan skjuts tillbaka till vår chaufför som fått loss vår bil ur leran. Detta besöket i Johns byvar viktigt för att Anne och Marcus skulle få en förståelse och inblick i var ungdomarna vi skall vara tillsammans med dessa dagar kommer ifrån för förhållanden. 

Just ja, ni kanske undrar vad Linda och Caroline gör här? Jo, dom bestämde sig för att åka med oss till Etiopien och ha lite semester de här dagarna och vi som arbetar med FLOW tycker det är väldigt kul att dom följde med på resan. Caroline och Linda är både positiva och sätter fart på oss med sin energi, och dessutom är det ovärderligt att ha med oss Linda som bott här och talar språket.

Resan tillbaka från kangaten gick bra om än lång och lite skakig, men nu är vi åter i Jinka och i morgon kör vi äntligen igång! Det känns så meningsfullt att vara här! Äventyret jag och Marcus genomförde i somras med goda vänners hjälp och insamlingen, är anledningen till att vi kan genomföra detta. Varje steg, varje paddeltag, varje löpsteg i somras under den så varma veckan gav ju faktiskt detta resultatet så jag vill säga tack till alla er som varit med och samlat in pengar till FLOW.

I morgon bitti  möter vi tjugo ungdomar för tre dagars undervisning och nu ligger vi som bäst och förbereder oss. Jag skall undervisa om självledarskap i morgon, processen att våra förverkliga sina drömmar och i resan att bli den bästa versionen av sig själv. Anne skall undervisa om affärsskap och vägen till att driva företag. Marcus skall undervisa om recycling och plast. Nu ser vi fram emot att göra vårt bästa i morgon och coacha, inspirera och utmana ungdomarna till att våga leva livet till max. 

Samtidigt som vi gör våra sista förberedelser får vi god hjälp av Caroline och Linda som håller på att packa alla ryggsäckar till ungdomarna. Tack till alla som hjälpt oss fylla dem med bra grejor. Swedewheel, Gunnars Tråd, Delex Teknik, Pacs On, Sigharts, Svenstigs bil, Skilltryck, PE Plast, Bufab och flera privatpersoner. Stort tack till er alla!

Nu är det dags att sova, ladda och se fram emot morgondagen. Tacksamhet är vad vi känner efter resan hit och det som ligger framför. Önskar er alla därhemma en fortsatt fin vecka! Håll tummarna för att vi får en bra start på FLOW Academy i morgon.

Med vänlig hälsning, hela teamet genom

Anders Ahlenius